Sophie Haslett och Paul Glantz, Climate Warming Stripes är skapad av Ed Hawkins vid University of Reading

Klimat, hållbarhet och framtidens lösningar

Välkommen till Vid forskningsfronten – Klimat, hållbarhet och framtidens lösningar, en seminarieserie om hållbarhet och klimat med forskare vid KTH och Stockholms universitet, i afterwork-format.

Målgrupp: lärare F-9 och gymnasiet
Plats: Roslagstullsbacken 29, Vetenskapens Hus
Tid: on 14 maj, kl. 17-19

Evenemanget är helt kostnadsfritt och vi bjuder på mingel och tilltugg.

Aerosolernas påverkan på vår hälsa och jordens klimat

Paul Glantz

Paul Glantz är docent i atmosfärvetenskap på Institutionen för miljövetenskap på Stockholms universitet och har bedrivit klimatforskning i drygt 25 år.

Avhandlingsarbetet är baserat på mänskliga luftburna aerosolpartiklars och deras påverkan på luftkvalité och jordens klimat.

Idag har dock de mänskliga aerosolernas kortvariga maskeringseffekt minskat så pass mycket över stora delar av jorden att exponering av växthuseffekten, på grund av mänskliga utsläpp av långlivade växthusgaser, påverkar strålningsdrivning och uppvärmning allt mer. Uppvärmningen har dessutom ökat takten sedan juni 2023, framförallt över land globalt.

Satellitmätningar visar att molnmängden har minskar över land, vilket är en paradox med tanke på att uppvärmda hav har lett till ökad avdunstning och sålunda mer vattenånga i luften. Då uppvärmningen går betydligt snabbare över land hänger haven ändå inte med att förse luften med vattenånga och då har den trots allt hamnat längre ifrån mättnad.

Läs mer om den aktuella uppvärmningen.
Paul kommer att förklara fuktighetsparadoxen och berätta om vad minskad molnmängd innebär för uppvärmningen på jorden.

Sophie Haslett

Sophie Haslett är forskare inom aerosolkemi vid Stockholms universitet. Hennes fokus ligger på att förstå hur luftöroreningar från mänskliga källor påverkar vårt klimat och vår hälsa i olika delar av världen.

Hon kommer att tala om hur partiklar i luften kan förändra vårt klimat genom att absorbera eller reflektera värme, och till och med påverka hur moln bildas. Tillsammans kommer vi att utforska hur dessa partiklar, som kallas aerosoler, har påverkat viktiga händelser i vår historia – till exempel genom att orsaka svält efter ett vulkanutbrott, eller till och med genom att värma upp klimatet under COVID-19-pandemin. Hur kan sådana små partiklar ha så stora effekter? Och vilken roll kommer aerosoler att spela när vårt klimat blir varmare?


Kommande föreläsare i seminarieserien

Föreläsare och datum för nästa tillfälle är inte spikat än – håll utkik på vår webb och i sociala medier!


Föregående föreläsare

Christoph Humborg är professor i kustzonens biogeokemi.
Vetenskaplig ledare för Stockholms universitets Östersjöcentrum

Kerstin Forsberg, professor i kemiteknik vid KTH.
Expert på resursåtervinning, sällsynta jordartsmetaller och konfliktmineral.

Michael Tjernström, professor i gränsskiktsmeteorologi, Stockholms universitet.
Klimatforskare som vid flertalet tillfällen har varit på expeditioner till Arktis ombord på isbrytare.

Bilden föreställer s.k. climate warming stripes.
Varje rand representerar den genomsnittliga temperaturen för ett enskilt år, relativt genomsnittstemperaturen över hela perioden. Blå nyanser indikerar kallare än genomsnittliga år, medan rött visar år som var varmare än genomsnittet.